Detta Àr en studie som undersöker vad som Àr viktigt för ett framgÄngsrikt möte nÀr hunden anvÀnds som ett hjÀlpmedel i vÄrden eller andra behandlande situationer.Studien Àr en fallstudie som intervjuat personal pÄ ett Àldreboende angÄende deras upplevelse av hundens nÀrvaro och vad som Àr viktigt för ett framgÄngsrikt möte mellan hund och brukare. Resultatet visar att personlighet i första hand Àr av betydelse för att uppnÄ positiva effekter med hundens nÀrvaro..

This literature study summarizes the signals dogs use in intraspecific communication. The purpose is to clarify the way dogs communicate so that situations where their intentions are misjudged can be avoided. The signals are divided into olfactory, visual, auditory and tactile and every section starts with a short anatomic and physiologic description of the sense organ that is used to register the current signal type. The interspecific communication between dog and human regarding its development and function is brought up. To end with suggestions are given of how veterinary technicians in clinics can make use of knowledge about the way dogs communicate.

Serotonin (5-hydroxytryptamin, 5-HT) Àr en neurotransmittor som till största del syntetiseras i tarmsystemets enterokromaffina celler (en typ av neuroendokrin cell) men Àven pÄ andra platser i kroppen sÄ som i hjÀrnstammen, till viss del i hjÀrtat, lungorna och njurarna. I hundens kropp har serotonin en rad olika funktioner sÄ som reglering av tarmmotorik och sammandragning av glatt muskulatur. Det kan Àven ha inverkan pÄ sinnestillstÄnd och kognition. Serotonin kan pÄ olika sÀtt förstÀrka eller hÀmma nervimpulser och dÀrigenom ha stor pÄverkan pÄ kroppens olika system kopplade till neurologisk verksamhet och dess funktioner. I den fria cirkulationen finns serotonin i trombocyter och vid en kÀrlskada kan serotonin slÀppas ut av trombocyterna och orsaka förÀndringar i deras struktur och Àven verka pÄ det skadade kÀrlet genom att orsaka exempelvis kÀrlsammandragning. Serotonins specifika receptorer har blivit uppdelade i sju huvudfamiljer, 5-HT1-7. De flesta receptorfamiljerna har vidare blivit uppdelade i flera underfamiljer. De olika receptorerna finns i olika uppsÀttning pÄ olika platser i hundens kropp och beroende pÄ vart receptorn finns och i vilken mÀngd kan konsekvenserna till följd av aktiverade receptorer vara olika.

Denna studie genomfördes med syfte att undersöka hur hundÀgare uppfattar och förstÄr sina hundars personlighet. Urvalet bestod av hundÀgare i KarlstadomrÄdet, vilka levde tillsammans med sin hund och inte var utbildade inom ?hund-Àmnet?.Kvalitativa intervjuer anvÀndes för att samla in data, vilka sedan transkriberades och analyserades med hjÀlp av en tematisk analys. Resultatet tydde pÄ att hundÀgare har svÄrt att skilja personlighetsdrag frÄn beteenden, mÄnga mÀnniskoliknande egenskaper tillskrevs hunden. Positiva egenskaper hos hunden motiverades utifrÄn hundens inre (dess personlighet eller sinnestillstÄnd) medan negativa egenskaper tenderade att förklaras genom yttre faktorer i hundens omgivning. .

Genom tiderna har det funnits ett sÀrskilt band mellan mÀnniskan och sÀllskapsdjuret. Forskning tyder pÄ att denna relation bÀr med sig Ätskilliga fördelar för mÀnniskan. I den hÀr studien undersöks vad hÀsten och hunden upplevs ha för inverkan pÄ mÀnniskan. I studien intervjuades 15 kvinnor som har djurrelaterade yrken. Nio beskrev hundens inverkan och sex beskrev hÀstens.

Hunden Àr mÀnniskans bÀsta vÀn, men det Àr först pÄ senare tid som hundens hÀlsoeffekter har börjat undersökas. Internationellt sÀtt anvÀnds hundar i vÄrden i en helt annan utstrÀckning Àn i Sverige. HÀlsoeffekter i form av kortare vÄrdtid, snabbare rehabilitering och bÀttre egenvÄrd har pÄvisats. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelser av hundens nÀrvaro i vÄrdandet. Studien var en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar.

Syftet med undersökningen var att försöka se om elever lÀr sig mer genom en praktisk lektion med hundar eller genom att spela memory. TvÄ lektioner, en praktisk och ett memoryspel, utarbetades utifrÄn kursmÄl i gymnasiekurserna Etologi och Hundar, med bakgrund i aktuell forskning kring hundens sinnen, signaler och sociala beteende. Elevunderlaget i undersökningen bestod av en SP-klass, en NV-klass och tvÄ naturbruksklasser. Undersökningen visade inga pÄtagliga skillnader mellan vilka som lÀrde sig mest, dock fick memorygrupperna ett nÄgot bÀttre resultat Àn de som fick en praktisk lektion. Viss skillnad mellan elever pÄ teoretiska program och praktiskt inriktade program kunde ses pÄ enskilda frÄgor.

Bakgrund: OhÀlsa ökar idag i Sverige inom flera olika hÀlsoomrÄden. Sjukdom eller andra hÀlsorelaterade besvÀr kan innebÀra en livsomvÀlvande situation för mÄnga individer. Att uppleva otrygghet och ensamhetskÀnslor samt avsaknad av stöd och bekrÀftelse i samband med detta kan bidra till ytterligare ohÀlsa dÄ vÄrdpersonalen Àr pÄverkade av stress och tidsbrist. Antonovsky betonade vikten av ett salutogent perspektiv för att frÀmja hÀlsa. Syfte: Att belysa vilka hÀlsofrÀmjande effekter hunden har pÄ patienter inom vÄrd och omsorg.

Fetma och övervikt Ă€r idag den vanligaste nutritionella sjukdomen som drabbar sĂ€llskapshundar. Ökade fettdepĂ„er Ă€r ett rent fysiskt hinder för ett normalt hundliv, men predisponerar Ă€ven individen för flera sjukdomar. Olika riskfaktorer och hĂ€lsoeffekter tas upp i detta arbete. För att fĂ„ reda pĂ„ hundens kroppsammansĂ€ttning kan flera metoder anvĂ€ndas, dĂ€r utrustningen ibland Ă€r mycket dyr eller tidskrĂ€vande att anvĂ€nda. I denna studie presenteras ett undersökningssĂ€tt som inte krĂ€ver nĂ„gon utrustning och som Ă€r lĂ€tt att anvĂ€nda för den praktiserande veterinĂ€ren, dĂ€r hullet bedöms med hjĂ€lp av syn och palpation. Syftet med denna studie var att undersöka en grupp svenska sĂ€llskapshundar avseende foder-/motionsvanor, hull och eventuella hĂ€soproblem.

Hunden Àr en stor del av mÄnga mÀnniskors liv. Det bör dÀrför rimligen finnas gott om offentliga ytor i vÄra stÀder som erbjuder umgÀnge och rekreation för hundar och hundÀgare. Huvudfokus i detta arbete ligger i att fÄ fram hur vi planerar för hundar i vÄra stadsmiljöer och varför vi behöver göra det. Uppsatsen bestÄr av litteraturstudier och intervjuer med efterföljande reflektioner som tillsammans ska förtydliga behovet av hundars integrering i vÄra offentliga miljöer. En specifik studie angÄende hundrastgÄrdar presenteras, dÄ rastgÄrdarna ofta Àr de enda omrÄdena i stÀder som specifikt Àr utformade för hundarna.

Eleverna i denna studie gÄr naturbruksprogrammets hundinriktning. Denna studie fokuserar pÄ elevernas berÀttelser om hundens betydelse för dem personligen och för studierna. Studiens syfte Àr att visa pÄ den betydelse hunden kan ha för gymnasieelevernas sjÀlvkÀnsla, sjÀlvförtroende och sociala utveckling, hur hunden kan pÄverka elevernas delaktighet i undervisningen och i deras eget lÀrande.Studiens syfte Àr att belysa om gymnasieungdomar pÄ naturbruksprogrammet kan ha stöd av umgÀnget med sina hundar. Genom umgÀnget med djur blir mÄnga fysiska och psykiska behov tillfredsstÀllda. Att lyfta fram de positiva delarna av vad umgÀnget med djuren för med sig, Àr viktigt för att kunna ge alla elever en möjlighet att nÄ de uppsatta mÄlen inom skolan.

Arbetet syftade till att skapa och utvÀrdera ett undervisningsmaterial om normalt rörelsemönster hos hund för veterinÀrstudenter. Undervisningsmaterialet byggdes kring en mall som skulle möjligöra för studenterna att pÄ ett systematiskt sÀtt gÄ igenom hundens normala rörelsemönster. Mallen utformades med befintliga mallar för hÀltdetektion som grund. Dessa mallar bearbetades och omformades till en ny mall utgÄende frÄn normalt rörelsemönster. Undervisningsmaterialet hade ytterligare tvÄ delar, ett filmarkiv med friska hundar som rör sig i frÀmst skritt och trav filmade frÄn sidan, bakifrÄn och framifrÄn, samt en sammanstÀllning av hundens gÄngarter och grundlÀggande begrepp inom rörelseanalys hos hund.

Hunden har sedan 40 000 Är tillbaka funnits hos mÀnniskan och verkat vid dess sida. En inverkan pÄ mÀnniskan pÄ bÄde det fysiska och psykiska planet har under Ären kunnat pÄvisas och genom att sÀtta hunden i relation till begrepp inom omvÄrdnad kan de sjÀlsliga aspekterna lyftas fram och visa hur mÀnniskan och hunden kan ha nytta av varandra. I sjuksköterskans profession ingÄr det att se till hela mÀnniskan, uppmÀrksamma dennes lidande och frÀmja hÀlsa. Syftet med denna uppsats Àr att utforska hundens inverkan pÄ mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande och diskutera detta i relation till omvÄrdnad. En litteraturöversikt gjordes pÄ 11 artiklar som analyserades utefter skillnader och likheter i resultatet och kategorier utformades efter detta.

Vid hundtrÀning anvÀnds mÄnga olika inlÀrningstekniker och syftet med denna uppsats Àr att klargöra hur olika metoder pÄverkar hundens vÀlbefinnande och trÀningens effektivitet. Studier har visat att hundar som trÀnas med bestraffningar har högre förekomst av problembeteenden jÀmfört med hundar som bara trÀnas med belöningsbaserade metoder. AnvÀndande av bestraffningar innebÀr en risk för trÀnaren eftersom hunden kan svara aggressivt vid en tillsÀgelse. HundÀgare sjÀlva anser att bÄde belöningar och bestraffningar har positiv effekt. Inget tyder dock pÄ att bestraffningar skulle vara mer framgÄngsrika Àn belöningar, snarare tvÀrt om dÄ man i studier sett högst effektivitet vid anvÀndande av positiv förstÀrkning.

Vid hundtrÀning anvÀnds mÄnga olika inlÀrningstekniker och syftet med denna uppsats Àr att klargöra hur olika metoder pÄverkar hundens vÀlbefinnande och trÀningens effektivitet. Studier har visat att hundar som trÀnas med bestraffningar har högre förekomst av problembeteenden jÀmfört med hundar som bara trÀnas med belöningsbaserade metoder. AnvÀndande av bestraffningar innebÀr en risk för trÀnaren eftersom hunden kan svara aggressivt vid en tillsÀgelse. HundÀgare sjÀlva anser att bÄde belöningar och bestraffningar har positiv effekt. Inget tyder dock pÄ att bestraffningar skulle vara mer framgÄngsrika Àn belöningar, snarare tvÀrt om dÄ man i studier sett högst effektivitet vid anvÀndande av positiv förstÀrkning.